SAMMAMFATTNINGBakgrund: Reaktiv hyperemi definieras som ett övergående ökat blodflöde över det normala efter en tids ischemi. Det kan registreras med laserdopplerteknik. Att registrera reaktiv hyperemi är ett sätt att värdera mikrocirkulationen. Det finns många flödesvariabler att studera varav tid till maxflöde efter ocklusion är en. Det har gjorts studier som undersöker om det finns ett samband mellan reaktiv hyperemi och fysisk aktivitet/syreupptagningsförmåga.

Elvabrott och reaktiv effekt är två faktorer som förorsakar stora överkostnader vid samtliga elbolag. Dessa kostnader överförs i sinom tid till kunderna.Samtidigt mer och mer regler och normer kräver större tillsynt för kundernas fördel. Kostnaderna bör optimeras och information bli tillgängligare. Installationen av de nya fjärravläsningssystemen öppnar nya möjligheter för att förbättra dessa processer.Syftet med detta arbete är att undersöka och analysera processer och procedurer i tre elbolag för att hantera reaktiv effekt hos privatkunder och elavbrott.Resultatet visar att elbolagen är mycket konservativa med sina processer och fortfarande finns utrymme för flera förbättringar. Reaktiv effekt tas inte i beaktande och underskattas ordentligt av elbolag hos vanliga hushåll.

Sekretessbelagd.

I takt med en utbyggnad av vindkraften i Sverige ökar också risken för minskad elkvalité. Vindkraften ger upphov till ett flertal störningar som riskerar minska elkvalitén på det svenska kraftnätet. En av dessa störningar är så kallad reaktiv effekt, reaktiv effekt kan beskrivas som skummet i ett ölglas, de upptar onödig plats och sänker nyttjandegraden. Detta är ett problem som bör beaktas vid en utbyggnad av vindkraften i Sverige. I detta arbete har begreppet reaktiv effekt samt dess uppkomst och påverkan på nätet behandlats. Vidare har metoder för reaktiv effektkompensering utretts och används för att ta fram modeller för reaktiv effektkompensering i vindkraftparker.

e-lärande handlar om hur man ska ha tillgång till lärandeinformation vart man än är, oberoende enhet så länge internetuppkoppling finns. Adaptivt test är ett test som kontrollerar användarens kunskaper för att kunna anpassa t.ex. läroinnehållet efter användarens kunskaper. Live-programmering är då användaren kodar i ett program som ger direkt feedback på vad koden gör.Problemet består utav att utforma en algoritm och en datastruktur som kan utnyttja den data som erhålls från en live-programmerings-miljö för att kunna genomföra ett adaptivt test. Undersökningen kommer att ske i en webbläsare med hjälp av live-programmering.Implementationen av arbetet sköts smidigt genom att programmera en hemsida där användaren får testa de olika algoritmerna.

Trenden inom systemutveckling och programutveckling går mot ett mer användande av multiprogrammeringsparadigmer.Funktionell programmering har fått mer uppmärksamhet på senare tidoch utvecklingen tycks över lag gå än mer åt detdeklarativa hållet där programmeraren fokuserarmer påvad som skall utföras och inte lika mycket på hur. Under en tid har det objektorienteradeparadigmet varit dominerande, kommer det vara så i framtiden? Funktionell programmering skiljersig från imperativ programmering, speciellt i abstraktionsnivå.Microsoft har implementerat programmeringsspråket F# i Visual Studio 2010. F# är ett funktionelltprogrammeringsspråk som även stödjer objektorienterad och imperativ programmering. Kan F# fåfunktionell programmering som paradigm att växa? Kommer F# få något genomslag iprogrammeringsvärlden? Genom att höra experter och företags åsikter vill vi framställa en prognosför F#.

Warnit AB har under ett tidigare examensarbete vid LTU utvecklat ett intelligent larmsystem som känner av vibrationer och automatiskt sänder ett trådlöst larm till användaren via SMS eller e-post. För att utveckla ytterligare produkten har Warnits VD, Peter Stenlund kommit med ett förslag om effektmätning på trefassystem. Detta examensarbete har i samarbete med EISLAB (Embedded Internet System Laboratory) vid Luleå tekniska universitet resulterat i ett prototypeffektmätningssystem för aktiv, reaktiv och skenbar-effekt på symmetriska trefaslaster. Aktiv, reaktiv och skenbareffekt kan avläsas både på plats via en display och via Internet på en webbsida genom att använda WarnitBoxens trådlösa kommunikationsmöjlighet för att koppla den trådlöst till Internet..

Denna studie av utvecklingen av ämnesplanen för programmering i gymnasiereformen GY11 undersöker detaljerat hur utvecklingsprocessen gick till ur ett demokratiskt perspektiv, vilka typer av aktörer som medverkade i processen och på vilket sätt som aktörer påverkade Skolverket i utvecklingen. Studien undersöker Skolverkets dokumentation av arbetsgången för framtagningen av ämnesplanen för programmering i gymnasiereformen GY11. För att hitta förklaringar till hur utvecklingsprocessen gick till har vi även synliggjort vilka åsikter om programmering och tillhörande undervisning som har varit dominanta i processen.Studiens empiri består av remissvar och dokumentering av teknikprogrammets utvecklingsprocess under GY11 erhållna från Skolverkets arkiv samt en intervju med en ämnesexpert i programmering som var anställd på Skolverket under GY11-projektet. Utifrån en kvalitativ analys av remissvaren och dokumenteringen synliggjordes vilka åsikter om programmering och undervisning som har varit dominanta i utvecklingsprocessen av ämnesplanen. För studien konstruerades ett mätinstrument för att evaluera demokratin i en demokratisk statlig institution.

Denna rapport har sammanställts i syfte att beskriva vilka faktorer i undervisningen som kan vara viktiga när det gäller elevers måluppfyllelse på gymnasiets programmeringskurser. Med utgångspunkt från gjord textanalys har frågeställningar om vad programmering innebär, elevers syn och förväntningar på en programmeringskurs, hur kursen kan utformas för att bättre möta elevernas individuella sätt att lära sig samt hur elevers kunskapsutveckling kan påverkas på ovannämnda kurs behandlats. En enkätstudie bland gymnasielärare i programmering gjordes även för att få deras syn på frågeställningar kring val av programmeringsspråk och dess eventuella påverkan. Studien visar att en framgångsfaktor är motiverade elever. Motivationen kan ibland påverkas av vilket programmeringsspråk som används i undervisningen.

Den rådande kompetensbristen av IT-kunniga i Sverige kan påverka den ekonomiska tillväxten. Det behövs fler utexaminerade studenter som kan säkerställa att IT-näringen fortsätter att utvecklas. Spelifiering har använts för att öka användares engagemang, intresse och motivation inom en mängd olika områden. Det finns redan nu ett par spelifierade plattformar som har engagerat miljontals användare, till exempel Khan Academy och Codecademy. Syftet med denna rapport är att undersöka hur en spelifierad plattform skulle kunna användas för att öka studenters motivation till att lära sig programmering, samt få fler intresserade av programmering. Sex studenter har deltagit i två enkätstudier som har undersökt deras motivation och intresse, vilka brister det finns i den inledande programmeringskursen och hur den populära spelifierade plattformen Codecademy påverkar deras motivation och intresse för programmering. Resultatet visar att samtliga respondenter uppskattar Codecademys design och upplever en hög motivation vid användning.

Detta arbete är ett examensarbete på C-nivå, 10 poäng vid Luleå Tekniska Universitet, avd. Data och Systemvetenskap. Arbetet behandlar traditionell systemutveckling jämfört med Agile tänkandet. Detta sker genom en jämförelse av vilka olika faktorer som påverkar utvecklingsprocessen tidsmässigt i vattenfallsmodellen jämfört med Extrem Programmering. Vi har identifierat tiden som en av faktorerna vilka bidrar till att många projekt misslyckas under traditionella systemutvecklingsprocesser.

Vårdtiden för mammor efter förlossningen har minskat markant de sista decennierna. Det är därför av vikt att undersöka hur nyblivna mammor upplever den första tiden efter de har fött barn. Syftet med studien var att undersöka känslan av trygghet som mammor, med tidig hemgång, kände under den första veckan efter förlossningen. Metod: Enkäten Parents Postnatal Sense of Security (PPSS) med 18 frågor plus tre tilläggsfrågor användes. Enkäten skickades till 100 nyförlösta svensktalande mammor med normala förlossningar och tidigt hemgång.

Studien problematiserade gymnasieelevers lärande i perspektivet: Lär sig elever förmågan att programmera eller lär de sig enbart programmeringsspråket? Syftet var att undersöka och analysera hur elever lär sig att programmera och om de lär sig tankesättet för att praktiskt tillämpa sina kunskaper av ett objektorienterat språk. Frågeställningar var: Hur uppfattar elever programmeringen och på vilket sätt lär de sig att programmera,dvs. kan de ta till sig programmeringsspråket för att lösa problem samt hur bibehåller elever sin motivation för lärande? Studien omfattade ett tjugotal elevers uppfattningar av programmering under ett tjugotal lektioner i C-sharp, som analyserades enligt en fenomenografisk ansats.

Uppsatsen behandlar programmeringsspråket F# med mål att undersöka hur användbart det är för företag idag jämfört med andra språk. Arbetet är uppdelat i två delar. En teoretisk del redogör for språkets upplägg som hybridspråk och undersöker fördelarna hos den funktionalitet som hämtats från det objektorienterade samt det funktionella paradigmet respektive. Den andra delen består av en enkätundersökning som utförts där vi frågat systemutvecklare i Sverige om användandet av F# i deras verksamhet, samt vilka tankar de har kring språkets upplägg och framtid inom arbetsmarknaden. Slutligen jämförs vår teoretiska slutsats med resultatet från vår undersökning för att kunna avgöra om F# är något som är värt för företag att investera i, eller om det inte bidrar tillräckligt för att vara värt besväret.Resultatet blev att trots att det ger ett antal nya möjligheter i teorin då man kombinerar objektorienterad och funktionell programmering, så innebär detta i praktiken bara att slå ihop två komponenter som redan kunde kopplas samman sedan innan.

Lastflödesberäkningar kan användas för att se om ett nät behöver byggas ut för att tillgodose en ökad belastning, hur mycket reaktiv effekt som behöver tillföras, eller för att se om ett givet nät klarar av bortfall av en ledning. Syftet med denna rapport är att presentera teorierna för lastflödesberäkningar. Dessutom ska en manual till simuleringsprogrammet Power World färdigställas.Ledningens viktigaste förluster är genom: serieinduktans, shuntinduktans och resistans. Reaktiv effekt kan tillföras dels genom seriekondensatorer, för att motverka ledningens spänningsfall; och dels genom shuntkondensatorer för att kompensera för lastens behov av reaktiv effekt. En lindningskopplare ändrar transformatorns omsättning, vilket renderar i att spänningen i överföringsledet ändras.